vecka 40 (39+0)
En vecka = 7 dagar kvar till beräknat datum.
En av dagarna har jag känt av sammandragningar/förvärkar, vad det nu var. Det var under en natt. Inget som gjorde ont, utan bara som en störande mensvärk. Men inget mer än så..
Jag kan inte komma på så mycket mer att säga. Nu går vi bara och väntar. Väntar in den stora dagen. Jag försöker att inte tänkta på det så mycket. Men det är lite svårt att låta bli.
Vi har packat i alla babykläder i byrån nu, och tagit upp spjälsängen och gjort iordning den.
Även BB-väskan är helt packad och klar. Så som sagt nu väntar vi bara.
Börjar självklart bli mer spänd och nervös. Tankarna kring förlossningen börjar också komma. Annars har jag ju varit mer nervös för det som blir efteråt. Men nu när det närmar sig så börjar jag bli lite rädd för förlossningen. Det ska bli intressant att se hur smärttålig man är.. Hur man kommer ta smärtan.
- Kommer jag bara ligga och grina för att jag har så ont..?
- Eller klarar jag av att ta smärtan och inse att "jag har ont för att bebis vill ut", och kunna njuta samtidigt..?
Men jag ska försöka bara tänka positivt. Ingen negativ energi får vara i närheten av mig när det är dags. Och jag kommer att klara av det, det vet jag. Men frågan jag ställer är bara vilken sinneställning jag själv kommer att ha..
Självklart är jag lite orolig på hur allt kommer att gå till. Om allt kommer att gå bra. Att barnet kommer vara frisk.
Och nyfikenheten på hur kakkaungen ser ut. Mest lik mig, Marco eller båda lika mycket? Säkert mer lik Marco. Tycker alla bebisar är mer lik sin pappa än sin mamma. Men det gör ju självklart inget. Huvudsaken han/hon är frisk. Men jag vill hoppas att bebis får mitt hår iallafall. :)
Kanske är någon som undrar vad vi har tänkt för namn? För vi vet ju inte vilket kön det blir, som alla kanske har förstått, eftersom jag inte skrivit något om det..
Blir det en liten tjej ska hon heta Heili Melina.
Blir det en liten pojke ska han heta Marius Olavi.
Heili som tilltalsnamn - Det kommer väl lite grann från One Tree Hill. :P Fastnade för det ganska tidigt i graviditeten, om inte före t.o.m.
Men jag ville inte ha amerikansk stavning, just för att namnet är väl mer amerikanskt. Vi tycker att stavningen H e i l i ser lite finskt ut, och eftersom både jag och Marco är finnar, så känner vi att det passar mycket fint :)
Melina som andranamn. - Min mor sa att om hon skulle fått ett till barn så skulle hon heta Melina. Därför kände jag att våran Heili isf. får bära namnet Melina också. Lite symboliskt sådär.. :)
Marius som tilltalsnamn. - Antar att det är mer norskt? Har en "släkting" i Norge vid det namnet. Både jag och Marco känner att det passar oss.
Olavi som andranamn. - Marco heter Olavi i andranamn, så som hans far gör. Därför känner vi båda att det är en självklarhet att om vi får en pojke ska han också få heta samma. Fast jag hade gärna tagit Olavi som tilltalsnamn, men det är jag ensam om :)
Sen är det väl inte helt säkert att det blir dessa namn när väl ungen kommer ut. Han/hon kanske inte ser ut som en Heili eller Marius. Men det får vi se då. Jag hoppas ju att kakkaungen ser ut som nån av dessa, för jag har inga andra namn jag fastnat för..
Från graviditetskalendern på gravid.se
Nu är du inne i den vecka då du förväntas föda, men i själva verket är det bara ca 5 procent av alla barn som föds på den beräknade nedkomstdagen. Du får räkna med plus/minus två veckor och de flesta föder efter det beräknade datumet. Om du går in i vecka 41, fortsätter du dina kontroller hos MVC som vanligt och i vecka 42 görs en extra kontroll på sjukhus med ultraljud för att kontrollera att både mor och barn mår bra. Ibland kan det behövas hjälp med att sätta igång förlossningen, då sköts det på förlossningen/BB. Din kropp är förberedd med en uppmjukad och delvis öppnad livmoderhals och snart kommer barnet att vara i dina armar.
Ditt barn är nu ca 38 cm långt från huvud till stjärt och ungefär 50 cm från topp till tå. Det är nu redo att lämna sin trygga tillvaro i livmodern och börja sitt nya liv utanför. Det kommer att behöva all din kärlek och omvårdnad. Barnet är utrustat med över sjuttio olika reflexer, nästan allt fosterfett är borta och 15 procent av kroppen består av fett. Moderkakan lossnar från livmoderväggen vid födseln och navelsträngen slutar fungera samtidigt som barnet tar sina första andetag. När dessa första andetag tas, utlöser det vissa förändringar i hjärta och artärer som gör att blod leds till lungorna. Dina graviditetshormoner kan påverka det nyfödda barnet. Både pojkar och flickor kan ha svullna bröstvårtor och det kan till och med innehålla små mängder mjölk. Även könsorganen kan vara påverkade - blygdläpparna hos flickor och pungen hos pojkar kan vara förstorade. Det är normala avvikelser och försvinner efter ett kort tag. Det lilla barnet har vid födseln inte mindre än 300 ben i kroppen, medan vuxna har 206. Det beror på att vissa ben växer samman när barnet blir större.
Ungefär 6 - 12 veckor efter förlossningen brukar man träffa sin MVC-barnmorska för efterkontroll. Du ringer själv och beställer tid. Fundera gärna på om du behöver någon typ av preventivmedel, om ni inte vill ha barn tätt! Amning är inget hundra procentigt skydd.
En av dagarna har jag känt av sammandragningar/förvärkar, vad det nu var. Det var under en natt. Inget som gjorde ont, utan bara som en störande mensvärk. Men inget mer än så..
Jag kan inte komma på så mycket mer att säga. Nu går vi bara och väntar. Väntar in den stora dagen. Jag försöker att inte tänkta på det så mycket. Men det är lite svårt att låta bli.
Vi har packat i alla babykläder i byrån nu, och tagit upp spjälsängen och gjort iordning den.
Även BB-väskan är helt packad och klar. Så som sagt nu väntar vi bara.
Börjar självklart bli mer spänd och nervös. Tankarna kring förlossningen börjar också komma. Annars har jag ju varit mer nervös för det som blir efteråt. Men nu när det närmar sig så börjar jag bli lite rädd för förlossningen. Det ska bli intressant att se hur smärttålig man är.. Hur man kommer ta smärtan.
- Kommer jag bara ligga och grina för att jag har så ont..?
- Eller klarar jag av att ta smärtan och inse att "jag har ont för att bebis vill ut", och kunna njuta samtidigt..?
Men jag ska försöka bara tänka positivt. Ingen negativ energi får vara i närheten av mig när det är dags. Och jag kommer att klara av det, det vet jag. Men frågan jag ställer är bara vilken sinneställning jag själv kommer att ha..
Självklart är jag lite orolig på hur allt kommer att gå till. Om allt kommer att gå bra. Att barnet kommer vara frisk.
Och nyfikenheten på hur kakkaungen ser ut. Mest lik mig, Marco eller båda lika mycket? Säkert mer lik Marco. Tycker alla bebisar är mer lik sin pappa än sin mamma. Men det gör ju självklart inget. Huvudsaken han/hon är frisk. Men jag vill hoppas att bebis får mitt hår iallafall. :)
Kanske är någon som undrar vad vi har tänkt för namn? För vi vet ju inte vilket kön det blir, som alla kanske har förstått, eftersom jag inte skrivit något om det..
Blir det en liten tjej ska hon heta Heili Melina.
Blir det en liten pojke ska han heta Marius Olavi.
Heili som tilltalsnamn - Det kommer väl lite grann från One Tree Hill. :P Fastnade för det ganska tidigt i graviditeten, om inte före t.o.m.
Men jag ville inte ha amerikansk stavning, just för att namnet är väl mer amerikanskt. Vi tycker att stavningen H e i l i ser lite finskt ut, och eftersom både jag och Marco är finnar, så känner vi att det passar mycket fint :)
Melina som andranamn. - Min mor sa att om hon skulle fått ett till barn så skulle hon heta Melina. Därför kände jag att våran Heili isf. får bära namnet Melina också. Lite symboliskt sådär.. :)
Marius som tilltalsnamn. - Antar att det är mer norskt? Har en "släkting" i Norge vid det namnet. Både jag och Marco känner att det passar oss.
Olavi som andranamn. - Marco heter Olavi i andranamn, så som hans far gör. Därför känner vi båda att det är en självklarhet att om vi får en pojke ska han också få heta samma. Fast jag hade gärna tagit Olavi som tilltalsnamn, men det är jag ensam om :)
Sen är det väl inte helt säkert att det blir dessa namn när väl ungen kommer ut. Han/hon kanske inte ser ut som en Heili eller Marius. Men det får vi se då. Jag hoppas ju att kakkaungen ser ut som nån av dessa, för jag har inga andra namn jag fastnat för..
Från graviditetskalendern på gravid.se
Nu är du inne i den vecka då du förväntas föda, men i själva verket är det bara ca 5 procent av alla barn som föds på den beräknade nedkomstdagen. Du får räkna med plus/minus två veckor och de flesta föder efter det beräknade datumet. Om du går in i vecka 41, fortsätter du dina kontroller hos MVC som vanligt och i vecka 42 görs en extra kontroll på sjukhus med ultraljud för att kontrollera att både mor och barn mår bra. Ibland kan det behövas hjälp med att sätta igång förlossningen, då sköts det på förlossningen/BB. Din kropp är förberedd med en uppmjukad och delvis öppnad livmoderhals och snart kommer barnet att vara i dina armar.
Ditt barn är nu ca 38 cm långt från huvud till stjärt och ungefär 50 cm från topp till tå. Det är nu redo att lämna sin trygga tillvaro i livmodern och börja sitt nya liv utanför. Det kommer att behöva all din kärlek och omvårdnad. Barnet är utrustat med över sjuttio olika reflexer, nästan allt fosterfett är borta och 15 procent av kroppen består av fett. Moderkakan lossnar från livmoderväggen vid födseln och navelsträngen slutar fungera samtidigt som barnet tar sina första andetag. När dessa första andetag tas, utlöser det vissa förändringar i hjärta och artärer som gör att blod leds till lungorna. Dina graviditetshormoner kan påverka det nyfödda barnet. Både pojkar och flickor kan ha svullna bröstvårtor och det kan till och med innehålla små mängder mjölk. Även könsorganen kan vara påverkade - blygdläpparna hos flickor och pungen hos pojkar kan vara förstorade. Det är normala avvikelser och försvinner efter ett kort tag. Det lilla barnet har vid födseln inte mindre än 300 ben i kroppen, medan vuxna har 206. Det beror på att vissa ben växer samman när barnet blir större.
Ungefär 6 - 12 veckor efter förlossningen brukar man träffa sin MVC-barnmorska för efterkontroll. Du ringer själv och beställer tid. Fundera gärna på om du behöver någon typ av preventivmedel, om ni inte vill ha barn tätt! Amning är inget hundra procentigt skydd.
Trackback