1 vecka och 6 dagar=13 dagar kvar tills beräknat förlossningsdatum.
Mindre än 2 veckor kvar. - Men kakkaungen kan komma när som helst. Eller så kan den vänta ytterligare 2 veckor innan den vill ut. - Shit! Nu är det riktigt jävla nära..

På mödravården idag var allt i sin ordning. Barnmorskan kände nu också att barnet låg med huvudet neråt och har fixerat sig. Vilket känns väldigt skönt.
Min vikt denna gång var 72,7kg för att vara exakt. Marco vägde sig han också. Han väger knappt 2 kg mer än mig.. :)

Nu när jag är så nära slutdatumet, är jag förvånad att jag inte lider mer än jag gör. Jag har läst och hört folk som har det så himla jobbigt nu på slutet speciellt. Men för mig känns det som att jag bara har gått och väntat på att det där jättejobbiga ska komma..
Jag ska nog vara nöjd med min graviditet. Inga illamåenden sådär så jag vill klaga och bläa åt. Inga foglossningar eller annat vad det nu kan vara..

Endel bloggar man har läst, som också vart gravida, har klagat hur dåligt dom sover i slutet. Att dom är så svullna hit och dit och vaknar 10 ggr per natt för toabesök eller annat. Men jag kan inte påstå at jag lider så pass. 2-3 ggr per natt vaknar jag för att kissa, och sista tiden lyckas jag somna om ganska fort.
Jag känner mig inte så speciellt svullen heller, inte som jag förväntade mig. Jag trodde jag skulle ha värsting ont i fötter och rygg också, och känna världens tryck mot bröstkorgen hela tiden. Men det har jag inte, inte så det är värt att nämna...
Det jag vill klaga på nu är halsbränna/sura uppstötningar, vad det nu är. Ingen skön känsla iaf. Har nog aldrig haft det innan graviditeten heller..

Promenader funkar fortfarande rätt bra utan problem. Det är skönt att vara ute och gå. Det tar sin tid och jag får höra att jag går som en pingvin. Men vafan gör man inte för att ta sig fram? :) Jag rör ju på mig iaf. Jag tar ju fortfarande en promenad istället för bussen :) Så jag känner mig ganska stolt över det, att jag överhuvudtaget orkar gå som jag gör.

Jag vet att jag för ett antal veckor sen (minns inte vilken vecka jag var i) klagade på en massa iaf. Jag skrev något om att jag inte trivs med att vara gravid. Men jag känner nu att det har bara blivit "roligare" och mysigare ju längre gången jag har varit. - Kanske är att man "lär" sig leva med det och man får bara acceptera att man har det på ett visst sätt ett tag framöver..

Det jag längtar efter att kunna göra nu är att ligga på Magen och sova. Eller bara ligga på Magen och läsa en tidning. Bara att kunna ligga på magen.
Det är mycket man tar för givet. Men nu kommer jag uppskatta en sån liten sak, som att ligga på magen.

Från graviditetskalendern på gravid.se



Du kan känna dig tung och trött och ha kraftiga förvärkar. Livmoderhalsen mognar för förlossningen. Livmodern tar nu upp all plats i bäckenet och en stor del av buken. Den trycker mot bröstkorgen, och det kan hända att du känner dig riktigt besvärad av graviditeten nu. Har du blivit rödflammig i ansiktet, så beror det på att hjärtat och blodomloppet arbetar hårdare än någonsin med. Förmodligen börjar din vikt plana ut och vissa kvinnor går till och med ned i vikt den sista veckan före förlossningen. Oroar du dig för något! - Vad som helst, så ta upp saken när du är på kontroll hos din barnmorska.

Barnet väger nu ca 3,5 kg och är omkring 37 cm långt från huvud till stjärt. Fostervätskan förnyas var tredje timme och det mesta av lanugohåret har fallit av när födseln nu är nära. Barnet sväljer hårstråna tillsammans med andra utsöndringar och allt hamnar i matsmältningsapparaten. Det kommer ut som barnbeck vid första tarmtömningen. I lungorna ökar produktionen av ytaktivt medel ytterligare, samt lungmognaden. Navelsträngen är omkring 51cm lång och är ungefär lika lång som ditt barn från topp till tå. Nu kan det vara svårt att märka barnets alla rörelser.